Tempel, teplantager, kryddad mat, historia, en ny typ av grön som man aldrig sett förr i naturen. Det är vad jag tänker på när jag tänker tillbaka på Sri Lanka, eller Ceylon som det kallades förr. Men överallt finns det en baksida och vi fick också vara med om lite uppror i landet, vilket kommer förklarat mer nedan.
3 veckor mellan vår vinterdestination och sommardestination, tog jag och Frank billiga flygbiljetter från Dubai till Sri Lanka. Ca 4,5 h med Emirates, då det kostade nästan det samma med lågprisflygen. Planen var att resa runt i Sri Lanka för att kunna se och uppleva så mycket som möjligt av kulturen och naturen.
Vi började med några nätter i Colombo, huvudstaden. När jag har undersökt vart man ska åka så skriver många att man ska hoppa över Colombo. Det är jag glad för att vi inte gjorde, då det är en rätt så fin stad och man kan gå runt i och se spår av kolonitiden från när Portugal, Holland och England varit där, speciellt på husen och dess arkitektur. Det blev sån kontrast, man kunde se slitna hus och rätt som det var så kom pampiga regeringshus. Mitt i gatorna växer också gigantiska gamla träd och vi gick in i olika buddhistiska och hinduiska tempel runt om. Det var lite mer kaosigt med trafiken och de hade marknader runt om där det bara kryllade med folk. I staden ligger också Dutch Hospital som är ett område med shopping och caféer som är väldigt mysigt.
Från Colombo hade vi hyrt en chaufför som skulle ta oss runt i landet i 2 veckor. Det är väldigt vanligt att man hyr en chaufför när man reser runt i Sri Lanka och eftersom infrastrukturen inte är den bästa och då det var inget vi hade lust att prova på så var detta ett bra alternativ. Man betalar för körningen och chauffören i ett pris, bensin inkluderat. Man bestämmer själv rutten som man ska köra och man får en mer lokal inblick i deras vardag då de gärna berättar om deras liv. Kalum heter han som skulle köra oss runt och visa oss Sri Lankas juveler. Något av det första han sa när vi satte oss i bilen var att han var ex militär, jobbat som en sniper och dödat 187 st i krigen. Han är också med i parlamentet och försöker bli president i Sri Lanka. Ni kan ju tänka er att vi tittade på varandra och blev lite snopna att få höra detta men Kalum var hur söt och snäll som helst. Han delade gärna med sig av sina livsberättelser och berättade om sin familj och när man avslutat turen med honom var man vänner.
Anuradhapura, den gamla huvudstaden i Sri Lanka, har välbevarade ruiner och tempel och är en helig plats för buddhisterna som finns med på UNESCO. Den ligger i norra delen och det har varit ett kungarike lång tid tillbaka och när man går där ser man buddhister som ber och skänker mat. Vackra tempel med mycket detaljer, Anuradhapura är ett stort område med mycket natur. Skolklasser var också där och hade föreläsning för vi var där en helgdag. Massa djur sprang också runt där bl a kor, hundar, fullt med apor - säkert 30 st i ett träd som hoppade runt och lekte, bråkade och kastade ner varandra. Det var som att gå runt i en djungel. När vi gick runt där med Kalum förklarade han också vad de olika templen var för något och vad det använts till förr i tiden och att en elefant sprang ner en grind bara några dagar innan vi kom dit.
Själva staden Anuradhapura är utspridd och man behöver en chaufför eller en tuktuk för att ta sig runt. Man kan också cykla men det var allt för varmt när vi var där för att kunna göra det. Vi tyckte det var lite svårt få grepp om staden, då det inte kändes som att det fanns något faktiskt centrum.
Sigiriya – Lion Rock är en stor antik klippa som man går upp för och namnet kommer ifrån lejonstatyena som vaktar ingången och är också ett UNESCO-arv. Vi upptäckte att vi hade glömt mobilerna i bilen som var parkerad långt ifrån och spenderade en del tid på att försöka hitta Kalum. Tillslut löste det sig och vi fick börja bestigningen. Väääldigt lång kö och det tog oss 1 h att komma upp pga väntan. Naturen runt om var fantastisk, grönt med berg och man kunde se små hus mellan det gröna. En riktigt frisk skogsdoft kom också när man stod där och väntade. Först kom man till gamla målningar innan man kunde komma upp till toppen. Därifrån var det en underbar utsikt, grönt så långt ögat kunde nå och tempel som stack upp i fjärran här och där.
Polonnaruwa vidare till ännu fler tempel i den urgamla staden, även den är med på UNESCOS lista. Efter Anuradhapura kände vi oss lite ”tempelmätta” men det var fortfarande fint och gå runt och se. Vissa tempel påminde också om sydostasien och i Polonnaruwa var det både hinduiska och buddhistiska tempel. Åter igen var det apor överallt som sprang runt. Efter Polonnaruwa skulle vi åka ner mot mitten av ön.
UPPROR! Nu började det bli uppror i landet då det blev bråk mellan buddhisterna och muslimerna. Sri Lanka har huvudsakligen tre religioner – buddhism, hinduism och islam. Tydligen är det alltid lite spänt mellan dem och nu hade det varit bråk mellan buddhisterna och muslimerna och folk hade dött. Det hade också varit 2 bomber i buddhistiska tempel i staden Kandy, där det var som värst. Dit skulle vi egentligen stannat i några dagar men vi fick göra om planerna och ta oss till Pinnawala istället. För att göra det skulle vi ändå köra igenom Kandy och det var curfew (dvs ingen fick köra in eller ut) men eftersom Kalum hade militär ID så satte han det i fönstret och fick därmed köra igenom. Vi såg militärer överallt säkert 100-tals, 2 stora stridsvagnar och butiker som det rökte ur då de hade blivit uppbrända. Kulum berättade att det var butiker som ägdes av muslimer och överallt kunde vi se att butiker och shoppar var stängda, de var rädda att ha det öppet då buddhisterna brände ner butikerna. Kalum sa att vi inte skulle bo någonstans där ägarna var muslimer den närmaste tiden, eftersom det kunde finnas risk för att buddhisterna skulle bränna upp hotellet. Vi försökte få nyheter från radion då alla sociala medier var blockerade pga detta och när vi kom till Pinnawala försökte vi söka runt i internet om det stod något om detta. INGENSTANS stod det och vi började kontakta tidningar för att höra om de hört något, ambassaden och vår försäkring. Ambassaden sa att de rättade sig efter lokala polisen och försäkringen sa att de rättade sig efter vad ambassaden sa. Såklart ville inte polisen att detta skulle komma ut och det började bli större och större bråk runt om i landet, så de sa att det inte var något farligt (även om det varit bomber inblandade!). Vi började fundera på om vi skulle ta första bästa flyg därifrån eftersom vi såklart blev rädda av att sitta mitt ute i ingenstans i våran ”safe zone” och vänta på att det kanske skulle bli bättre eller sämre. Vi var rädda att det skulle bli ett nytt inbördeskrig och där kan vi säga att vi kände oss trygga att ha en ex militär med sig, tänk om vi rest själva!
Under tiden kunde vi inte göra så mycket och i Pinnawalla fanns ett elefantbarnhem (föräldralösa elefanter), som vi hade planerat att besöka. Vi fick se elefanterna bada i floden och se när de minsta matades med mjölk. Det var kanske 60 st elefanter och alla var så gulliga och söta. De mindre elefanterna lekte runt i floden, simmade och sprutade vatten.
Nästa dag hade bråken lugnat sig över dagen så vi bestämde oss för att åka vidare. Vi stannade till på en örtgård och där fick jag köpt ett starkt myggspray då det jag hade inte fungerade. Vi besökte också en tefabrik och fick lära oss hur te tillverkas och tillverkas från planta till kopp. Rätt så coolt att se! Under resan fick vi besöka många tefabriker och köpte även med oss te hem.
Ett stopp gjordes i Kandy i botaniska trädgården som var riktigt vackert med alla höga palmer, färgglada blommor, gigantiska träd som säkert var 40 m höga. Vi stannade också till i en silkesbutik men det var inget för oss och sen i en ädelstensfabrik där jag köpte en ring med blå safir till bra pris.
Nuwara Eliya var nästa stopp vi stannade till vid Ramboda Falls. Väl framme fick vi prova på riktigt lokal curry med bröd. Inga bestick så man fick äta med händerna och det var otroligt gott! Nuwara Eliya kallas också för Little England där husen är i engelsk stil. Klimatet är heeeelt annorlunda där och man odlar allt möjligt som man också hittar hemma i Skandinavien, jordgubbar var väldigt populärt där. Hela området är så grönt och fint och där vi besökte en kofarm och jordgubbsfarm. Det är också kallare där just eftersom man är längre upp i bergen och på kvällarna kunde det bli riktigt kallt, så jag fick köpa varmare kläder. I omgivningen utanför själva byn är det mycket teplantager och det är en stark ljusgrön, nästan grön neonfärg. I teplantagen kunde man se kvinnor som plockade tebladen, de flesta är tamils (hinduiska) och de hade en korg på ryggen. De som plockar snabbt kunde plocka 50-60 kg teblad/dag. Helt otroligt! Överallt kunde man känna doften av te blandat med den rena fukten från dimman. Gröna kullar med med små hus färgglada som sticker upp här och där, var en fröjd för ögat och jag kunde stannat där för evigt. Inne i byn gick vi till Grand Hotel som var väldigt lyxigt! Inredningen är i gammal stil och där hade vi afternoon tea som många rekommenderar att man ska testar där.
Ella är en annan bergsby som vi tog tåg till från Nuwara Eliya (stationen Nanu Oya). Tåg är något man måste åka i Sri Lanka, åker man första klass är det aircon inne men man kan inte öppna fönsterna som man kan i 2a klass. Många står mellan vagnarna med öppna dörrar, tittar ut och fotar. Det gjorde jag också och ibland hängde man nästan ut från tåget. Vilka vyer! Grönt som bara den, höga berg och djupa dalar, små hus längs vägen. Man åkte förbi kvinnor som plockar te, kor, barn som leker vid tågrälsen. När tåget bromsar in skriker det till och det är riktigt gamla och fina tågstationer och ingenting är digitalt.
Ella är mer en sammanhängande by som man är van vid där hemma, antagligen eftersom både Nuwara Eliya och Ella är mer engelskinspirerade. Ett riktigt backpackerställe med många hippa restauranger med höga reviews. Dessvärre blev jag sjuk de dagar vi var där (alla blir sjuka av någon form i Sri Lanka) och såg inte så mycket.
Dagen jag hade mer energi tog vi oss till Nine Arch Bridge som jag sett många bilder på. En liten vandring i naturen dit från vägen och där ser man tågrälsen i den gröna omgivningen. Flera folk som går balansgång på tågrälsen, ska ta de bästa fotona från de bästa vinklarna. Poängen med detta ställe är att man vill se tåget komma och efter en lång väntan kom äntligen tåget där folk hängde ut och vinkade. Det är den mest berömda plats att besöka i Ella.
Haputale – Inte helt redo att lämna allt det gröna landskapet och bergen, tog vi oss vidare till Haputale. Ännu högre berg och nervkittlande stup med oslagbara utsikter. På en höjd på 1400 m möter lastbilar, bussar och tuktuk en i bergen på de smala vägarna. Fler än en gång satt man och blundade och som höjdrädd slog hjärtat ett extra slag varje gång vi passerade andra fordon.
Lipton Seat är det man ska se i Haputale och det är så värt att åka dit bara för denna plats. 7 km upp för konstant backe, varmt, svettigt och rätt så hårt för den otränade. Väl uppe på toppen var man på 1900 m.ö.h. Vägen upp dit är dock den mest fantastiska jag sett!! Överallt var det teplantager, gröna som in i och teplockare såg man överallt med säckar med tepblad längs vägen. Väl uppe på toppen fick man utsikt över dalen och efter 2 min kom molnen och allt var vitt. Vi hade fått veta att man skulle gå tidigt innan molnen kom men där hade vi minsann tur att vi hann se det innan.
En riktigt fin liten vandring som man absolut inte ska missa när man åker till Sri Lanka, absolut min favoritplats i landet!
Udawalawe National Park körde vi till därefter, ner mot syd. Det tog 2,5 h från Ella och på vägen stannade vi för att köpa kokosnötter, äta färsk mango, bananer och vattenmelon. Vi bodde på Silent Bungalow och där arrangerar de turer in till nationalparken för att man ska se elefanter. Vi åkte med några kanadensare redan 05.45 på morgonen och det var lite kyligt men nu var vi i den varmare delen av Sri Lanka, bort från bergen. Först var i i kö efter andra jeepar och sen började djungelsafarit. Vi kunde se hur många djur som helst – flera påfåglar i träden, örnar, krokodiler i en sjö, bufflar som njöt i vattnet och sist men inte minst flera elefanter! Vi tog denna nationalparken för det skulle vara den med flest elefanter och herregud vad vi fick se många. Både ensamma och blyga men också familjer med mamma, pappa och små baby elefanter. Vi var där i 4 h och körde runt och när vi körde ut från nationalparken kunde vi se ett vattenhål där säkert 15 elefanter och flera bufflar badade.
Talalla Beach – Dags för lite standhäng i syd! Sri Lanka ska vara känt för sina stränder och vi åkte till denna plats som jag läst skulle vara utan en massa turister. Det var en fin strand, avkopplande och rätt så avskild från allt annat. Det var inte någon by eller stad i närheten, utan bara några guesthouses. Det var en fin strand och det var skönt att få lite värme på huden.
Galle ligger mer väster ut och dit tog det 2,5 h från Talalla. Vi körde längst kusten och inne i Galle var det ett fort som var i utkanten. I denna lilla stad var det mer samman som en europeisk stad och man kunde hitta shopping (turistsouvenirer), restauranger och caféer bland de mysiga små gatorna. Där kunde man också se mycket influenser från kolonitiden. Vi besökte också Royal Dutch Café där inredningen var lite udda men mysigt och med hipster känsla. Vi testade också The Spagetti Factory som hade bra reviews, var lite dyrare och bjöd Kalum på god pasta, som vi saknat det.
Hikkaduwa blev vårt sista stopp på resan på den sydvästa sidan av ön. Det mesta var byggt längst med huvudvägen som var extremt trafikerad, vilket gjorde att det inte kändes mysigt alls tyvärr. Vi hade läst mycket positivt om stället men upplevde inte alls det som mysigt eller fint – kanske bodde vi i fel del av staden? Vi saknade ett ställe där man kunde gå runt utan att vara rädd för att bli överkörd när de stora bussarna kom farandes.
Vi bestämde oss för att utforska vad som fanns och gick ner vid stranden. Där fanns det jättestora sköldpaddor som låg vid strandkanten, Hikkaduwa ska vara känt just för sina sköldpaddor. Det var stora vågor i havet så det blev ingen badning där, utan vi höll oss mest vid hotellet som hade pool – asnice!
Det finns ett tsunami museum från tsunamin 2004. Vi har ju mest hört talas om att de drabbades iThailand eftersom det var det median upplyste mest om men vad många inte vet är att det drabbade även Sri Lanka sjukt hårt, mycket hårdare än Thailand. Länderna som drabbades mest var i Indonesien där det var mer än 126 000 döda, Sri Lanka nästa 31 000 döda, Indien mer än 10 000 döda, Thailand nästan 6000 döda och hur många som helst är fortfarande saknade, till att börja med. Det ger en inblick hur sjukt det är med media, för jag hade ingen aning om siffrorna med de andra länderna, jag hade bara hört talas om Thailand. På museet fanns det mycket information om hur det hela gick till, berättelser och även bilder från tsunamin med de som omkom. Det var väldigt jobbigt och känslosamt att se detta och det är en viktig sak att se om man är i närheten.
Vidare i Hikkaduwa testade vi restauranger som hade högst reviews på tripadvisor och de vi testade blev godkända av oss. De sista dagarna tog vi det mest lugnt då vi båda två kände oss sjuka. När vi lämnade Sri Lanka hade upproret mer eller mindre lagt sig då presidenten hade gått in och stoppat det tillsammans med militären.
En liten summering: Sri Lanka som land är väldigt fint och det finns hur mycket som helst att se och göra! Vi fick känslan av att allt var lite kaotiskt, speciellt trafiken, men det är så det oftast är. Generellt sätt är det ett billigt land men ska man se och göra saker så försvinner pengarna snabbt. Varje sevärdhet vi var på eller aktivitet vi var på kostade 30-35 USD och man ska vara beredd på att det är turistpriser överallt, då det är mycket billigare med inträde för lokala och mat osv. Det är också okej men det är lite skillnad när man betalar 35 USD för inträde och de betalar 2 kr, de har gjort det rätt så extremt. Det gjorde också att vi inte ville besöka alla ställen som vi tänkt eftersom allt kostade mer än vad vi tänkt och vi ville resa med en liten budget. Boendena var inte dyra, vi åkte till nästan varje plats och bara letade efter ett okej boende och det låg i snitt på kanske 150 kr/natt och maten kostade vanligtvis nästan ingenting.
Det är ett billigt land en vanlig inkomst kan ligga på 1600 SEK. Skola, universitet och sjukhus är gratis, så det är superbra men vad Kalum berättade så måste man ta privatlektioner vid sidan om för att skolan inte är så bra.
Vi räknade på vad vi spenderat och den dyraste utgiften var helt klart att ha chaufför. Vi betalade 750 USD för 2 veckor, vilket var det billigaste vi hittade – men helt klart värt det!
Utan flyg, med att ha chaufför blev det allt som allt runt 8300 SEK/person. Flyget från Dubai kostade 2500 SEK tur och retur/person. Så verkligen prisvärt för 3 veckor!
Jag kan verkligen rekommendera att åka dit, då naturen är helt fantastisk! Stränderna är kanske inte de bästa men också okej. Framförallt är det en upplevelse att vara där och lära känna kulturen!
0 kommentar(er)
