Malin

Marocko - Tusen och en natt

I November var det äntligen dags för semester, första gången sen jag började jobba som reseledare. Men vart skulle jag åka? Till kalla Sverige kändes inte så lockande och tankarna började dra åt fastlandet i Spanien. Då frågade min kollega varför jag inte åker till en ny destination, ett nytt land. Hon föreslog Marocko eftersom Gran Canaria ligger så nära och jag sa direkt att nej det måste ju vara dyrt. Efter att ha sökt lite på flygbiljetter så upptäckte jag att det gick att komma undan billigt och jag ville samtidigt åka över till Teneriffa för att hälsa på några som jobbar där. Sagt och gjort, satt jag och snickrade ihop min semester som bestod av 2 dagar på Gran Canaria, 3 nätter i Marocko och 2 nätter på Teneriffa.

När det sjönk in att jag 2 veckor efter skulle till Marocko var det en spännande känsla. Några av mina kollegor tyckte att jag var galen som skulle åka själv, bo på hostel som kvinna, själv OCH blond till ett arabiskt land där jag inte kände någon. Men ni vet backpackern i mig förstod inte alls vad de pratade om och viftade bort de kommentarerna.

Efter mina två dagar på Gran Canaria som bestod av rundkörning på ön samt ett besök på Aqualand, satte jag mig på flyget för att flyga till Madrid för ett flygbyte för att komma till min slutdestination; Marrakech!

Redan när jag var på flyget och tittade ut när vi flyg över Marocko kunde jag se öknen. När jag var på flygplatsen tänkte jag leta upp lokalbussarna och gick och frågade någon vid en informationsdisk. Killen som stod där sken upp och frågade ”aren’t you the singer? Ellie Goulding?”. Smickrad men i försök att inte skratta för mycket åt honom så sa jag nej tyvärr inte men att jag har hört att fler tycker jag är lik henne. Bra första intryck Marocko!

Jag tog lokalbussen och med lite hjälp från några tyskar, fick jag anvisningar till hur jag skulle hitta till mitt hostel. Det var ett enormt stort torg som heter Place D’Jeema el Fna som jag försökte lokalisera mitt hostel ifrån. Det märktes verkligen att det var ett annat land och att jag verkligen inte var i Europa längre och det var en ny atmosfär. Det var så mycket folk och marknader var överallt, försäljningsstånd när man sålde den berömda apelsinjuicen, nötter och allt möjligt. Man märker att här har det skett mycket historia och Marrakech är slitet men charmigt. ”Om väggarna kunde tala”
När jag skulle hitta hostellet var det många som frågade längs vägen om jag var vilse och behövde hjälp. Lite skeptisk och ändå visste vart jag var på väg så tackade jag nej till deras hjälp men efter att ha pratat med andra nu i efterhand så vet jag att de flest vill en väl. Vissa kan försöka ta betalt efter att ha ”agerat som guider” men det var ingenting som jag märkte av.

Efter att ha checkat in och fått karta samt lite tips av receptionisten, satte jag mig på en takterrass på en restaurang för att planera lite vart jag skulle turista och nu var det dags för upptäcktsfärd! Finally!  Den blonda svenska turisten Malin begav sig ut på Marrakechs gator och första att upptäcka var Souken (Souk al-Bab Salaam). Det är rätt och slätt flera marknader där de verkligen säljer allt möjligt. Längs de trånga gatorna kunde man finna allt från vackra Aladdinlampor, skor (de som är formade som spets med en tofs fram), kläder, plånböcker, smycken, doftande kryddor som är formade som pyramider mm. Det var trångt med folk och där var både lokala och även turister. Mitt i allt kommer åsnor också som drar på vagnar med basmatvaror. Efter att ha gått lite vilse, gick jag bakom den stora moskén för att komma in i trädgården bakom. Där stötte jag på ett uppträdande med både musik, sång och dans med många lokala åskådare. Där kände jag mig riktigt som en turist för jag var den enda blonda och en av de få som inte satt med sjal men inte fick jag särskilt många blickar för det. Istället stod jag en stund och såg på detta spektakel, innan jag fortsatte tillbaka till det stora torget. Solen hade börjat gå ner och annat liv hade vaknat i jämförelse med på dagen, men minst lika mycket. Nu hade ormtjusarna kommit fram, de som man alltid sett i filmer när man var yngre, större grupper med sångare, uppträdanden, kvinnor som försökte få en att höra hennatatueringar och fler försäljare.

Jag tog mig tillbaka till hostellet och bokade in mig på en tur till nästa morgon då jag kände att jag ville se mer av detta fascinerande land. I mitt rum träffade jag på några britter som skulle ut och de frågade om jag ville följa med till en bar. Varför inte, på rummet kunde man ju inte sitta och bli gammal. Eftersom Marocko är ett arabiskt land så finns det inte så många ställen där man kan hitta drinkar med alkohol, men precis vid torget stod det män med fez på huvudet och välkomnade oss upp för en trappa bakom ett skynke. Vi gick upp 3 våningar och jag kunde märka att detta var ett fancy ställe, med restaurang på två våningar och bar längst upp. Där fick vi en fin utsikt över Marrakech och där uppe satt lokala blandat med turister och drack drinkar samt rökte shisha. En väldigt trevlig miljö och när jag satt där med dem så kom även två tjejer, Kat och Dana, från USA som de kände och anslöt sig till gruppen. Det visade sig att de bodde på samma hostel och att de skulle på samma tur som mig nästa morgon! Vilket sammanträffande! Efter några mojitos tog vi oss hem för lite sömn.

Nästa morgon, 6.45 var vi redo för vår utflykt! Efter lite te och pannkakor till frukost hoppade vi in i bilen och träffade de andra som också skulle iväg på äventyret. Vi körde ut ur Marrakech och efter ett tag tog oss upp i Atlasbergen. Väldigt fint, på vissa ställen påminde det faktiskt om Gran Canaria och att vara uppe i Atlasbergen var häftigt eftersom det är därifrån som man tro sig att Kanarieöarnas urbefolkning Guancherna kommer ifrån (den du). Höga klippor, grön natur, rödaktig jord och på vissa toppar kunde man även se snö. Vi gjorde vårt första stopp efter 1,5 h uppe vid ett café med utkikspunkt och där satte vi oss på taket kylan och njöt av det goda berömda mintte i som de serverar runt om i Marocko med en vacker utsikt. Längs med vägarna säljer de keramikskulpturer och vägarna var väldigt slingriga, så en del av oss på bussen började bli åksjuka och försökte sova istället. Vi gjorde lunchstopp och beställde in grönsaker med couscous som man äter mycket i Marocko, lite flera pauser, körde igenom helt otänkbara palmoaser. Ni kan inte ens tänka er hur många palmer det var, timmarna flög förbi och det var palmer överallt. Efter 8 h körande var vi äntligen framme! Där väntade män med turbaner med flera kameler, som skulle ta oss till vårt läger där vi skulle tillbringa natten. Männen tog våra sjalar och gjorde det som turbaner på våra huvuden och vi hoppade på kamelerna. Nu skulle vi ge oss ut och efter att ha sett den vackra solnedgången i öknen, var det 1,5 h kamelridning som väntade. När vi var framme i lägret välkomnade de oss till Saharaöknen och vi fick välja våra sängar i tälten.
Vi satt med en av männen som hade lett kamelerna och lärde känna varandra och efter det åt vi middag i form av couscous, grönsaker och kött med te. Klockan var endast 19 men det var helt mörkt överallt och stjärnhimlen var helt otrolig. Det enda ljuset var från eldbrasan som höll oss varma den kalla ökennatten och vi la oss ner på kuddar på marken, tittade på natthimlen, försökte hitta stjärntecken, såg flera fallande stjärnor samtidigt som vi pratade om allt mellan himmel och jord. Ett oförglömligt ögonblick.

Nästa morgon, kl 6.30 åt vi lite frukost innan det var upp på kamelerna igen. Och aj vad det gjorde ont i rumpan efter gårdagens kamelridning. Ni vet sådär som det känns när man inte cyklat på länge och långt, fast 100 gånger värre. Efter 45 min genomlidande skulle vi äntligen in i minibussen igen och alla var lika glada av att komma av kamelerna. Efter att vi sagt hejdå till de fina varelserna började resan tillbaka till Marrakech. Åter igen hade vi flera pauser men vi stannade också till vid en gammal stad som heter Ait Benhaddou (Game of Thrones inspelningsplats!) och åkte även förbi en inspelningsplats mitt ute i ingenstans där de spelat in filmer som bl a Gladiator.
På eftermiddagen var vi tillbaka på hostellet och på kvällen blev det utgång. Vi gick tillbaka till baren gått till några dagar innan och efter det gick vi till en fin klubb där folket var uppklädda och musiken var blandad. Arabisk, spansk, fransk och engelsk musik strömmade ut från högtalarna, drinkarna var dyra och magdansöser var på flera ställen. Där dansade vi in på småtimmarna och efter 1,5 h sömn skulle vi alla tre ta taxi till flygplatsen. Efter sorliga avsked skulle Kat och Dana till Barcelona och jag skulle vidare till nästa destination; Teneriffa!

Flygplatsen var full med människor, det var nämligen UNFCCC COP 22 Klimatförändrings konferens 7-18 nov i Marrakech och alla skulle hem till sina länder. Efter att ha stått i kö och varit lite orolig för mitt flyg, pratat med amerikanare som varit på konferensen, var jag på flyget till Casablanca för att byta till Teneriffa.

                                                                           Teneriffa

Så, tillbaka till Kanarieöarna! Väl på Teneriffa tog jag lokalbussen, till Las Americas skulle jag för att bo hos Carolina och Emma. Men ni vet med min tur, så gick det inte så smidigt som man hoppats. En kvinna fastnade på bussen och inte kunde komma på eller av och efter stått still i över 1 h, körde vi mot syd.
Väl framme blev jag välkomnad av Carolina och även visad kontoret. Efter jag kommit hem till Lina och Emma, uppdateringar om liv och jobb var det slut på denna dag.
Då var det dags att upptäcka Teneriffa! Yes, äntligen! Eller? Nej, så lätt var det inte, när jag skulle ut ur lägenheten hade jag nämligen blivit inlåst. Emma hade för en sekund glömt att jag var där och låst dörren efter sig och man behövde nyckel att komma ut. Ajdå, nej då får jag väl stanna här tills de kommer hem från jobbet tänkte jag, men en sekund senare ändrades min tanke och jag började försöka hitta lösningar. Efter att ha undersökt alla fönster, hittade jag ett som skulle göra det möjligt, så jag tog mitt pick och pack och hoppade ut genom fönstret och klättrade ner till marken. Vips, så var Malin ute!
Jag tog en bil och började utforska denna nya ö. Första stoppet blev Acantilados de los Gigantes för att se den stora klippväggen. Efter det skulle jag upp till toppen, till berget/vulkanen Teide, Spaniens högsta punkt på 3718 m. Vägen upp dit genom nationalparken var fantastisk med en grönskande natur, fina utkikspunkter över Teneriffa och upp genom molnen fortsatte jag. När jag var framme parkerade jag bilden för att ta kabinbanan upp till 2 482 m upp. Därifrån kunde man se till de andra Kanarieöarna och när man går där känns det som man går runt i himmelriket. Helt fantastiskt. Nästa gång ska jag ända upp till toppen!

Dagen avslutades med att jag tog ett snabbt besök på Hard Rock Café (såklart!) och fick även se ett informationsmöte med Lina och sen träffa en del av teamet på middag efter. Ett bra avslut på min minisemester på Teneriffa.

Väl tillbaka på GC, tillbaka till verkligheten och jobb. Det var skönt att komma hem och nu kan jag kryssa av både Teneriffa och Marocko samt Afrika – en ny kontinent! Marocko är ett land jag absolut kan åka tillbaka till och där med att vara ensam kvinna? Inga problem – kände mig inte otrygg någon gång och kan rekommendera det till andra också. Kör hårt!