Det minsta landet i Central Amerika men kanske också det trevligaste, som många hoppar över - men borde besöka!
El Salvador är ett verkligen ett litet land och ska man någonstans tar det oftast inte mer än 1-2 h. Om man vill så kan man lätt köra från ena sidan av landet till det andra på en dag. Det är billigt med god varierad mat och de lokala är så otroligt snälla och omtänksamma! Det är faktiskt det landet hittills som vi upplevt att de verkligen tycker om turister och vart vi än har varit så har alla - från skolbarn till gamla människor vinkat och hälsat på oss, frågat oss om vi behövt hjälp om vi sett vilsna ut. När vi pratat lite mer med dem så har de hälsat oss välkomna till deras land och tackat för att vi besökt El Salvador. Så otroligt trevligt!
Vi åkte från Honduras genom Guatemala för att komma till El Salvador. Inte helt smärtfritt dock! Vi stämplade ut oss från Honduras och in till Guatemala i passkontrollen och när vi väl kommit in i Guatemala så blev vi stoppade av polisen som skulle kontrollera våra pass. Då såg de att vi hade fått FEL DATUM stämplade i passen - det var den 27 nov 2018 när vi åkte in och i passet stod det 28 nov 2019!! Så inte bara var dagen fel utan också året. SKIT ALLTSÅ, vi alla i minibussen var alltså ILLEGALA i Guatemala! Polisen sa att vi skulle följa med till Guatemala City (huvudstaden) för att prata med ambassaden och få vänta i 2 dagar för att fixa det, betala 200 USD/person och så var det snack om fängelse också. Nervösa som in i, satt vi i minibussen och visste inte vad vi skulle göra, vi kunde ju bara åkt över till gränsen igen som var typ 20 min bort och få fixat det men polisen ville inte gå med på det. Vår chaufför MUTADE sen polisen med 10 USD/person och då fick vi åka tillbaka till passkontrollen och fixat problemet. ALLTSÅ GUUUD! In i El Salvador kom vi in utan problem.
Vi kom till Santa Ana som var första stoppet och vi stannade där i 4 nätter. Det är en fin stad, den andra största i El Salvador med en vacker vit katedral som de också lös upp på kvällen och även en ljusgrönfärgad teater som låg på det centrala torget La Libertad. Restauranger och caféer låg runt om torget och vi hittade en favorit restaurang som heter Simmers Down som hade supergod mat.
Ifrån Santa Ana åkte vi till Ruta de las Flores som är en rutt med flera små byar efter varandra som många besöker. Det finns t ex vattenfall i närheten, varma källor och kaffeplantager. Vi åkte till några byar som skulle vara fina att besöka. Vi tog lokalbussen (chicken bus som det kallas och är färgglatt målade/mönstrade) dit som tog ca 1,5 h och mellan byarna som bara tog ca 15 min mellan varje. Det var otroligt billigt - för ca 50 cent eller mindre betalade vi för oss båda på varje buss och att ta bussen är inte helt omöjligt men inte det enklaste heller. Man kan lätt bli lite förvirrad pga att det är så många busstationer i Santa Ana och alla har olika bussrutter, på flera ställen finns det ingen markering för busshållplats heller så man fick fråga sig runt för att komma rätt. Men till slut gick det ju! Första byn vi besökte på rutten var Juayua som är byn med lite mer turism. Där fanns några restauranger, torg och även nån liten butik att besöka. Nästa var Apaneca som har en fin kyrka och där fick vi även se ett litet paradtåg. På bussen till nästa by som heter blev Concepción de Ataco, blev vi inträngda en liten buss och det bara kom på mer och mer folk på varje stopp. Det kändes som att man var i en sardinburk och i en buss där det fanns ca 35 säten var vi ca 70 pers. Puuh!
Byn Concepción de Ataco är känt för att ha mycket målningar på husen runt om i byn, vilket var väldigt fint och färgglatt. För att komma tillbaka till Santa Ana fick vi åka till en större by som heter Ahuachapan och byta buss, vilket också var lite kaosig men löste sig tillslut.
Från Santa Ana åkte vi också till en vulkan som heter Santa Ana Vulcano. Vi tog lokalbussen kl 07.40 på morgonen som vi hört man skulle ta och hade planerat att vandra upp för vulkanen. När vi kom till entrén och gått upp en bit så hade vi inte så mycket lust att gå upp då det var 1850 meter kvar upp till toppen och bestämde oss för att hänga i nationalparken Cerro Verde som låg i närheten. Det var en fin park med vackra växter och vi gick också en vandringsled bland träden för att få se en fin utsikt över sjön Lago de Coatepeque som var vackert blå med grön natur runt om. Ifrån Cerro Verde kunde man också få vackra utsikter över vulkanerna Izalco och Santa Ana. Uppe vid parkeringen inne i nationalparken fanns också matstånd och där fick vi provat på pupusas som är en lokal rätt - tortillabröd med fyllning, t ex bönor och ost eller kyckling.
Vi skulle ta buss tillbaka men när vi frågade lokalbefolkningen så sa alla olika när bussen skulle gå och de sa att ibland kom bussen kl 13 och ibland inte, om inte fick vi vänta till kl 15 eller kl 16. Väldigt oklart. Det hela slutade med att vi fick åka med en skolbuss tillbaka till Santa Ana, då vi inte ville vänta så länge på bussen, efter att ha frågat poliserna som eskorterade skolbarnen på deras skolutflykt. Alla barnen tyckte det var så spännande att vi var med i bussen och fnissade en massa när de sagt "hello". Även i nationalparken var det barn runt om som bara stirrade på oss, lyssnade när vi pratade med varandra och fnissade och blev generade när vi tittade på dem och hälsade blygt på oss. Bussen släppte av oss vid utkanten i Santa Ana och av en ren slump så kom ägaren på vårt hostel förbi i sin bil och vi fick åka med honom tillbaka.
Efter Santa Ana skulle vi ta oss ner till kusten till en by som heter El Tunco. För att komma dit skulle vi ta lokalbussen mot huvudstaden San Salvador och byta på vägen till en annan buss mot El Tunco, vilket gick förvånadsvärt enkelt för ca 3 USD/person. El Tunco är ett surfingparadis med dit många backpackers samlas för att surfa på dagen och festa på kvällen. Det är rätt så litet men mysigt, där finns flera restauranger att välja mellan och det är svart sandstrand med höga vågor. På dagarna gick vi ner till stranden för att se surfarna kämpa med vågorna och trixa eller så låg vi vid en pool, för att sen njuta av en fin solnedgång med de höga vågorna. Ett nice ställe att bara slappna av på, även om man inte är där för att surfa.
El Salvador är som sagt rätt så billigt, maten kan man hitta med bra kvalité för en bra peng. Om man vill ha pupusas så kostade de 50 cent styck (blev mätt av 2 st) och en finare rätt kostade ca 6 dollar/person. Lokalbussarna är jättebilliga och det är går absolut att ta sig runt med dem. Det är inte lika lätt med shuttles som i de andra länderna i Centralamerika då utbudet är mindre och det är helt enkelt inte värt pengarna för det är riktigt mycket överprisat. El Salvador är så litet så hamnar man fel så tar det inte lång tid innan man är på rätt spår igen. Det finns ett system med bussarna men det är ett organiserat kaos så att säga. Det som kostar lite mer är boendena.
Vi märkte att vi var väldigt intressanta för lokalbefolkningen eftersom de tittade mycket på oss, log, vinkade och började prata med oss. De reagerade positivt varje gång vi förklarade vart vi var ifrån och tyckte det var så spännande. Någon frågade också om vi upplevde att landet var osäkert och det svarade vi att det tycker vi absolut inte! Det är ju det som många tror om El Salvador men vi kände oss jättesäkra och välkomna överallt! Även engelskan fungerade lite bättre i El Salvador än i flera andra länder vi varit i.
Det är verkligen synd att fler inte åker till El Salvador, det är verkligen ett fint land med mycket att erbjuda - både stränder, surfing och natur. Det jag tyckte bäst om var helt klart lokalbefolkningen som var så glada och vänliga mot oss! 😊
Cerro Verde Nationalpark nedan vid vulkanen Santa Ana
0 kommentar(er)
